Jaa nu har jag äntligen kommit hem till skåne-land igen.. Fast ja trodde väl aldrig att det skulle kunna kännas lite motigt att lämna sandviken!! Suckar jag blir såå less på det där... Vill ju så gärna... Varför ska det vara så krångligt jämt för??
Har iaf haft det bra dom här dagarna jag va i sandviken.. Lugnt värt resan!! Insåg att jag har nog några vänner kvar där uppe i alla fall... Bara det att det är inte dom jag trodde.. Men som det verkar nu så är dom "ny-gamla" bättre.... Har hunnit med en del.. Ridit damp, träffat bror + familj , träffat tomten, varit tomte, festat med väldigt trevligt sällskap, shoppat och fikat. Den bästa julklappen fick jag på julaftons-morgon när jag fick sadla på min älskade Daniella för en tur i skogen!! =) (första gången hon blev riden på nästan 2 år, och hästen är lika snäll och glad som vanligt!!!)
Det här vet du inte om
Men jag väntar på dig
Någon gång måste du bli själv
Och jag väntar på dig
Jag bidar tiden och det kommer ta tid
Jag har inte sagt något än
Men jag väntar, väntar
Du är inte så fin
Men det är nåt med dig
Som att komma hem
Första gången ja, du sa hej
Det är så logiskt alla fattar utom du
Du har inte en aning
Att jag tänker på dig precis just nu
Någon gång måste du bli själv
Någon gång måste du bli själv
Hon har ett falskt leende
Jag har sett det
Hur har du undgått det alla de här åren
Och jag har sett dina pupiller växer
När du är med mig
Du vet inte om det än
Det kommer att bli du och jag
Tillslut
typ......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar