Oh, fick precis en aha-upplevelse och började fundera... Efter den här fantastiskt, underbara sommaren jag har haft, så har kriserna avlöst varandra... Jag har längtat bort nåt fruktansvärt och allvarligt funderat på att flytta igen... MEN, jag har ju världens underbaraste lägenhet, i en helt underbar stad OCH, (i och för sig väldigt få), men HELT underbara vänner!!!
Och jag insåg just att när dom här tankarna på flytt nu har dykt upp, så har jag möblerat om, andats och köpt något nytt till hemmet, gjort det mer "hemtrevligt"... I hela mitt liv har jag ju packat väskorna och dragit, så fort dom tankarna dykt upp i hjärnan!!
Dom senaste dagarna har varit fruktansvärt jobbiga, då vänner/kompisar flyttar iväg och startar nya liv, och det brukar ju faktiskt vara jag som försvinner!!! Folk gör det ju inte direkt lättare för mej, jag får en massa jobberbjudanden - det ena bättre än det andra... Och jag har chockat mej själv med att åka på Ikea och shoppat fler "mys-saker" till hemmet, andats och dragit i några möbler och i morgon ska jag göra det som jag har sagt att jag ska göra när jag blir "normal"... Jag ska skaffa kisse!!! :)
Det kanske finns hopp för mej ändå!! ;) Jag kanske också kan rota mej någonstans, och lyckas stanna på ett och samma ställe en längre tid... Om cirka 1 månad slår jag ju faktiskt något av ett rekord.... I mitten av oktober har jag faktiskt bott i den här underbara staden i 3 år!!! Hade jag varit hemma då, så hade det varit värt ett stort firande!! Får ta det en annan gång kanske... ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar