Har haft en väldigt soft helg.. Sovit bort det mesta av den, men jag antar att jag behövde det.. Inte täffat nån, eller joo har bytt några ord med Stefan, men annars har det bara varit jag.. Och mina tankar.. Det har varit väldigt välbehövligt, har ju haft folk omkring mej typ dygnet runt i nästan 4 veckor, och ni som känner mej vet att jag inte riktigt pallar sånt.. Så det har varit mycket filosoferande och en hel del skrivande i skrivboken dom här dagarna, vilket det ofta blir när jag mår så här.. Fattar inte, vädret är fint, jag mår bra, trivs bra och ändå har jag varit toknere sen jag kom hem.. Det mesta har gått i grått, trots solen och jag har mest hållit mej undan. Hållit mej för mej själv...
Btw är det helt sanslöst att ett enda sms kan vända upp och ner på tillvaron.. Det gick ju så bra.. Ett jävla litet livstecken och jag trillade dit igen..
där elljusspåren ledde hem till middagstid
där allting var modernt runt sjuttiosju
där låghusen slutade och skogarna tog vid
där bodde jag, där bodde du
där bodde jag och du
inga jordskalv där vi bodde, ingen frös och ingen svalt
men det skälvde när du rörde vid mig
du var sjutton jag var sexton och jag skolkade från allt
jag ville bara vara med dig
jag ville bara vara med dig
nu får jag höra att du lever då och då ifrån en vän
det verkar dom som att allting är okej
jag undrar om du nångång är tillbaks dit igen
och kanske undrar över mig
du kanske undrar över mig
där låghusen slutade och skogarna tog vid
där allt var tyst och stilla som på kort
där nätterna viskade om ett sporrande liv
och när ingenting var gjort
då när ingenting var gjort
det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart
och när jag känner så då tänker jag på dig
allt är så förgängligt allting kan briserna snart
men du är oförstörd för mig
du är oförstörd för mig
men tiden har sin rätt att förändras där den går
och den är hos dig nu, hos dig och din vän
jag ska aldrig mera lägga mig med huvudet mot ditt hår
och aldrig älska dig igen
aldrig älska dig igen
men vid vägen längs bäcken som sakta ledde hem
där är himlen lite närmre för mig
där har tiden gjort en hållplats för oss och allt som hänt
dit kan jag gå och sakna dig
dit kan jag gå och sakna dig
men nya dagar väntar med nya tidsfördriv
och allting liksom kräver mera nu
så ta dina minnen och försvinn ur mitt liv
älskade älskade du
älskade älskade du
Lars Winnerbäck- Hjärter Dams Sista Sång
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar